Livet som ung
Allt fler barn föds in i och växer upp i fattigdom här i Söderhamn. Konsekvenserna för drabbade barn består i att de ofta är mindre delaktiga i samhället, har sämre betyg i skolan, lever under osäkra boendeförhållanden och saknar en känsla av att kunna förverkliga sina drömmar. Barnfattigdom beror huvudsakligen på att föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot sin vilja. Men även bostaden och ökade bostadskostnader påverkar. Därmed är föräldrarnas möjlighet till utbildning, vidareutbildning och arbete de centrala medlen för att häva barns ekonomiska utsatthet. Barnfattigdom i ett modernt välfärdssamhälle kan aldrig accepteras.
Vi behöver prioritera skolan och förskolan som är väldigt viktiga socialt utjämnande funktioner för att bryta ojämlikhet. Men skolan har blivit allt mer segregerad under en längre tid i Söderhamn. Elevernas socioekonomiska bakgrund är en av de viktigaste förklaringarna till deras studieresultat. Samtidigt som bostadssegregationen påverkar skolor och förskolors upptagningsområden. Familjebakgrunden påverkar elevers resultat i skolan, men det finns också skillnader mellan pojkar och flickors resultat och i vilken grad de väljer att studera vidare. För den som behöver är det därför viktigt att erbjuda möjligheter till utbildning senare i livet. Både i Söderhamn men också möjlighet att resa till studier. Skolan ska präglas av trygghet och studiero för elever samt att den präglas av bra arbetsförhållanden för pedagoger och lärare. Skolan och samhället i stort ska finnas där för barn och ungdomar utifrån deras behov. Verksamheter behöver anpassas för att vara inkluderande för allt fler grupper, framför allt för de med funktionsvariationer.
Alla barn har rätt till och behöver en nära och trygg relation med båda sina föräldrar. Alla föräldrar har olika förutsättningar att finnas där för sina barn, allt från föräldrarnas egen hälsa och utbildning påverkar. Stöd i föräldraskapet är en av de viktigaste insatserna samhället kan bistå med för att undvika ojämlikhet och negativa utfall för barn och unga. Antalet barn och unga med psykisk ohälsa har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Det psykiska måendet skiljer sig också mellan flickor och pojkar, flickor har oftare stressrelaterad problematik. Familjens socioekonomiska status men också skolan har stor betydelse för ungdomars hälsa och välmående.
• Fritid och fritidsaktiviteter är viktigt både för ungas avkoppling och för deras personliga och sociala utveckling. Fritiden är en viktig arena för unga att engagera sig i föreningar och organisationer och uppleva inflytande över sitt eget liv och delaktighet i det demokratiska samhället.
Naturligtvis har fritidsaktiviteter stor betydelse för ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Ungdomar ska ha tillgång till meningsfulla och utvecklande fritidsaktiviteter i form av idrott och kultur, lek, rekreation och vila. Idag är tillgången inte jämlikt fördelad. Ekonomisk utsatthet utgör ett påtagligt hinder för unga att delta i fritidsaktiviteter.
• Förskolan och dess verksamhet har fokus på barn och barns utveckling. Den bör därför utformas utifrån barnens behov i centrum. Fler förskollärare och barnskötare behöver utbildas och anställas. Ett barnomsorgslyft för att skapa trygga anställningar, höjd kompetens och ökad personaltäthet i förskolan behöver införas.
• Det är nödvändigt att utbildningssystemet också tillmötesgår det behov som finns på den regionala och lokala arbetsmarknaden.
• Det överordnade målet är att utbildningsnivån på alla nivåer ökar och att skillnader mellan grupper av människor minskar påtagligt. De politiska prioriteringarna behöver motsvara det allvarliga läget. Skolornas drivkraft ska vara att förmedla kunskaper och se till att varje elev utvecklas för att nå sin fulla potential. De skattemedel som vi gemensamt investerar i skolan ska gå till skolan och inte privata vinstintressen.
• En tillgänglig familjecentral möjliggör en utvecklande miljö för barn men också ett socialt sammanhang och stöd för föräldrar.